rädd för livet
Har ni någongång kännt att ni är rädda för livet? Jag känner det nu. Studenten är över och det var som att kastas in i verkligheten. Eller inte riktigt, men nästan. Efter studenten så jobbade jag ju faktiskt fram till september. Där kastades jag ut, ut i världen. Ensam och ovetandes om framtiden. Hur svårt kan det vara att få jobb liksom? Okej. Det visade sig vara svårt. Frustrerande sitter jag här i början av februari och vill bara få tag på det där som gör dagarna meningsfulla och inte bortkastade.
Samtidigt så har jag landat lite efter år 2013. Det mest jobbigaste, krävande året jag någonsinn varit med om och antagligen kommer att förbli. Lämnar det samtidigt som jag kommer minnas.
Men nu är jag rädd. Rädd för att slösa tid. Man lever en gång och jag vill göra det till något riktigt bra. Jag ska bli något. Inte hänga runt och bara flyta på. 2014 har bara börjat. Det är nu det gäller. Så är det bara.
